Felya: Syntax

Som alla andra språk kan en mening i felya sträcka sig från mycket enkel och rak till mycket komplex och krånglig. Vad som här följer är grunderna till meningsbyggnaden i felya. Denna grund lämpar sig utmärkt för de som studerar felya att börja konversera korrekt, om än inte elegant, medan man lär sig mer om språket genom erfarenhet.

Satskonstruktion

Den grundläggande strukturen i en mening i felya är:

Det är en annorlunda ordning jämfört med svenska, så man bör vara försiktig när man översätter. Subjektet är den person eller det föremål som utför handlingen som beskrivs i predikatet. Objektet är den som utsätt för handlingen.

Vikten av rätt ordföljd kan ses i nedanstående meningar:

ru'cha felyana viri	dvärgen ser alven
felyana ru'cha viri	alven ser dvärgen

I båda meningarna är orden identiska: ru'cha 'dvärg', felyana 'alv', viri 'att se'. Det enda sättet att se vad som menas är på ordföljden.

När subjekt och/eller objekt är första eller andra person måste pronomenprefixet vara det rätta.

neh felyana ti'viri	jag ser alven (ti'viri jag ser honom/henne)
felyana neh ishi'viri	alven ser mig (ishi'viri han/hon ser mig)

Första och andra persons pronomen används sällan i meningar av den här typen, även om de, som i fallet ovan, kan användas för betoning. Normalt används meningar av nedanstående typ:

felyana ti'viri	jag ser alven
felyana ishi'viri	alven ser mig

Detta gör det svårt att se vad som menas - är man inte van vid felyas pronomensystem kan meningarna vara så lika att det är svårt att uppfatta skillnaden och i fallet med pronomenprefixet (0) 'han/hon-honom/henne' eller 'han/hon-dem' går det inte att se över huvud taget. Substantivändelsen -'iv används då för att markera objektet i meningen. Man bör göra det för tydlighetens skull, men många alver är så lata att de hoppar över det.

felyana'iv viri	han ser alven
felyana viri	alven ser honom

Imperativa meningar följer samma regler.

Substantiv som är något annat än subjekt eller objekt placeras sist i meningen, efter verbet. Vanligtvis rör det sig om substantiv med en ändelse av klass 5. Se Indirekta Objekt nedan.

felyana'iv ti'viriili yorum'an

jag såg alven i hemmet (felyana'iv alven [objekt], ti'viriili jag såg honom/henne, yorum'an i hemmet

Komplexa meningar

Det finns flera sätt att konstruera komplexa meningar i felya. Några av de vanligaste kommer att beskrivas nedan.

Sammansatta meningar

Två meningar kan bindas ihop av en konjunktion till en sammansatt mening. Båda meningarna måste kunna stå för sig själva som korrekta meningar. När de sätts ihop kommer den ena meningen efter den andra med en konjunktion emellan.

na'yoshihean 's ye'satinihean	jag äter och du dricker
na'yoshihean 'ac ye'satinihean	jag äter men du dricker
ye'yoshihean vis ye'satinihean	du äter och/eller du dricker
ye'yoshihean nis ye'satinihean	antingen äter du eller så dricker du (men aldrig båda)

När subjekten i båda de förenade meningarna är likadana kan den svenska översättningen ofta förkortas ('du äter och/eller dricker' respektive 'antingen äter eller dricker du'), men felya tillåter inte en sådan förkortning när man enbart förenar meningar skapade med verb. Pronomenprefixen måste alltså vara närvarande på båda verben.

När ett substantiv indikerar subjekt och/eller objekt finns det möjlighet att förkorta meningarna. Den fullständiga meningen i felya upprepar substantiven, men det är möjligt att byta ut dessa mot pronomen. Om sammanhanget är klart kan man till och med ersätta pronomen med pronomenprefix.

celan sarikyse viri 's celan sarikyse'an ne'ari	barnet ser sin far och barnet talar till sin far, barnet ser sin far och talar till sin far, barnet ser och talar till sin far
celan sarikyse viri 's sen sen'an ne'ari	barnet ser sin far och han/hon talat till honom, barnet ser sin far och talar till honom
sarikvi''iv ti'viri 's sen'an ti'ne'ari	jag ser min far och jag talar till honom, jag ser min far och talar till honom, jag ser och talar till min far

Underordnade konjunktioner

Verb som slutar med ändelser av klass 9 (andra än -yi interrogativ, -'a' enkelt interrogativ, -shen 'något som gör', -i egenskap eller -iri 'utsatt för handlingen') förekommer alltid i meningar med andra verb. De är verb i bisatser.

ovadi rak'linis la'reniadi' eller la'reniadi' ovadi rak'linis

släpp pilen när jag ger order!

Meningen delas in i två delar, ovadi rak'linis 'släpp pilen!' och la'reniadi' 'när jag befaller dig'. Då ändelsen -di' är av klass 9 måste la'reniadi' vara en del av en större mening. Observera att de två meningarnas inbördes ordning kan variera.

Några fler exempel kommer göra underordnade konjunktioner klarare.

ye'ne'arisevcen la'sodori

om du säger fel sak kommer jag att döda dig (ye'ne'arisevcen om du misstalar [säger fel sak], la'sodori jag dödar dig)

Lägg märke till att även om den svenska översättningen används 'kommer att' så finns det ingenting som markerar futurum. Verbet sodori 'döda' är neutralt i tempus, och eftersom den tilltalade personen får en chans att tala måste han fortfarande vara vid liv. Alltså kommer det eventuella dödandet inträffa i framtiden.

seneda yoshiheanmel seneda'an crenidi firi'elinaili

medan de år smög vi oss närmare (seneda de, yoshiheanmel under tiden som de äter, seneda'an vid dem, crenidi platsen i närheten, firi'elinaili vi smög mot dem)

Imperfektböjningen av 'äta' i översättningen av yoshiheanmel kommer av ändelsen -ili som sitter på verbet elina 'smyga'. En översättning som 'medan de äter smög vi oss närmare' är felaktig i tempus och en dålig representation av vad som faktiskt menas i felya.

Relativa satser

Relativa satser kännetecknas av den enkla frasen 'som'. Liksom adjektiv beskriver sådana fraser ett substantiv: 'katten som springer', 'hunden som skäller' et cetera. I felya ändas verbet i en relativ sats med ändelsen -sav som för enkelhetens skull översätts med 'vilken' eller 'som'.

I sådana här satser är det mycket viktigt att hålla ordning på subjekt och objekt - det är så gott som endast här som alver är petiga med objekt-ändelsen -'iv. Jämför till exempel följande meningar:

celan konilisav	barnet som slog honom/henne
celan'iv konilisav	barnet som blev slaget av honom/henne

Utan objektändelsen -'iv på substantivet hade det varit helt omöjligt att skilja dessa båda meningar åt utan att fylla i med extra pronomen.

Hela konstruktionen (verb plus huvudsubstantiv) fungerar som en enhet och behandlas som ett substantiv. Här kan det vara knepigt att veta var man ska hänga på objektändelsen, så är man osäker kan man använda pronomen och pronomenprefix för att markera vad som är objekt och subjekt. Annars ska objektändelsen -'iv hänga på det sista ordet i ett sammansatt substantiv.

neh celan konilisav ti'viri	jag ser barnet som slog honom
celan konilisav neh ishi'viri	barnet som slog honom ser mig
sen celan konilisav viri	han ser barnet som slog honom
celan konilisav sen viri	barnet som slog honom ser honom
celan konilisav'iv ti'viri	jag ser barnet som slog honom
celan konilisav ishi'viri	barnet som slog honom ser mig
celan konilisav'iv viri	han ser barnet som slog honom
celan konilisav viri	barnet som slog honom ser honom

Orsakskonjunktioner

Om en handling utförs för att åstadkomma något eller i avsikt att åstadkomma något ändas verbet av klass 9-ändelsen -'ev 'för', 'med avsikt att'. Orsakssatsen föregår alltid det substantiv eller verb vars orsak beskrivs.

raka ovadi'iv kav'iv finin'ev liniseta

jägaren släpper pilen för att träffa målet

Här är orsakssatsen kav'iv finin'ev 'med avsikt att träffa målet', vilken består av kav 'målet' plus -'iv objekt, samt finin'ev 'med avsikt att träffa'. Den beskriver orsaken med verbet liniseta 'han/hon släpper den/det'. Lägg märke till objektändelsen -'iv på ovadi 'pil', vilket markerar att pilen är objektet i satsen 'jägaren släpper pilen', bara för att förtydliga att det inte är kav'iv finin'ev 'med avsikt att träffa målet' som är objektet. Den förvirrande punkten är att även kav'iv 'mål' är ändat som objekt, men det objektet tas om hand av finin'ev 'med avsikt att träffa'. Alltså måste ovadi'iv tillhöra liniseta 'släppa (pil)'. Ändelsen -'iv måste dock finnas på båda objekten, på ovadi för att det inte ska uppfattas som subjekt i satsen kavi'iv finin'ev, och på kav för att den satsen inte har något subjekt.

delennye tomoni kinyenye'iv lenadi'ev avorital

kuriren vill ha en häst så att han kan rida till staden

I det här fallet är satsen tomoni kinyenye'iv lenadi'ev 'en häst för att rida till staden' objekt till verbet avorital 'önskar äga'. Subjektet blir delennye 'kuriren, ambassadören'. Objektsatsen i meningen består av tomoni 'häst' som blir subjekt, kinyenye'iv 'staden' som markeras tydligt som objekt i bisatsen, samt verbet lenadi'ev 'för att rida' eller 'med avsikt att rida'. Eftersom satsen är uppbyggd som 'subjekt-subjekt-objekt-predikat-predikat' måste bisatsen i mitten betraktas som ett objekt. Meningskonstruktionen ska alltså utläsas 'subjekt-(subjekt-objekt-predikat = objekt)-predikat'. Sådana 'nästlade satser' är ganska vanliga i felya.

Meningar som objekt

Det som på svenska ofta blir en mening är i felya ofta två meningar. Felya har två särskilda pronomen, 'e' och isi som refererar till föregående mening som helhet. De används huvudsakligen, men inte enbart, med verb som behandlar tänkande eller observationer ('veta', 'se'). De behandlas som objekt till predikat och predikatet (verbet) ska i så fall ha ett pronomenprefix som indikerar objektet som tredje person singular.

seneda'an crenidi firi'elina 'e' nu'viri

de ser att vi smyger närmare mot dem

Denna mening är egentligen två: (1) seneda'an crenidi firi'elina 'vi smyger närmare mot dem' (seneda'an crenidi = 'platsen i närheten av dem'); (2) 'e' nu'viri 'de ser att' ('e' 'att', nu'viri 'de ser det'). Pronomenet 'e' refererar till hela den föregående meningen.

celanye'iv konoiyn 'e' ti'viri

jag såg att han avsiktligt slog barnet

De två meningarna är: (1) celanye'iv konoiyn 'han/hon slog barnet (med avsikt)'; (2) ti'viri 'jag ser det'. Lägg märke till att verbet i den andra meningen är neutralt i tempus. Imperfekt i översättningen kommer av ändelsen -oiyn i den första meningens verb. I sammansatta meningar av den här typen ska den andra meningens verb aldrig ha aspektändelser (klass 7).

Om verbet i den andra meningen har ett tredje persons subjekt (det vill säga att verbets pronomenprefix är 0), men egentligen ska översättas 'man' (som i 'man bör göra såhär'), då används isi istället för 'e'. Vissa sådana här konstruktioner låter bättre om man bygger om dem på andra sätt, till exempel bör 'man vet att' göras om till 'det är allmänt känt att'.

oroedaye cevihean isi teni

det är allmänt känt att det är kallt i bergen (man vet att det är kallt i bergen

Den första meningen är oroedaye cevihean 'det är kallt i bergen' ('bergen är kalla'). Den andra meningen är isi teni 'det är allmänt känt att' (egentligen 'man vet att')

Om verbet i den andra meningen är feneri 'önska' eller 'vilja', då ska varken 'e' eller isi användas. I övrigt är konstruktionerna identiska.

na'suni ti'feneri	jag vill sova (na'suni jag sover, ti'feneri jag vill det)
ra'boroni ti'feneri	jag vill att du ska träffa honom/henne (ra'boroni du möter honom/henne, ti'feneri jag vill det)

Verb som har med att tala att göra (säg, berätta, fråga osv) fungerar på liknande sätt, men meningarna ordning spelar ingen roll.

Ordagrant betyder denna mening 'jag sade till dig, "avbryt mig inte!"'. Lägg märke till att aspektändelsen (i det här fallet -oiyn) alltid följer det verb som har med talande att göra, oavsett om det är första eller andra verbet.

Användandet av rinhean (se Verb, avsnittet om aspektändelser) för att markera att en handling är avslutad är en tvåverbskonstruktion och alltså faller in i denna kategori.

Att vara

Trots att det finns verb i felya som motsvarar svenskans 'att vara' så används de inte så ofta. Alla pronomen kan fylla samma uppgift.

felyana neh	jag är alv
anema ran	du är människa

Pronomenet följer alltid substantivet.

På samma sätt kan pronomen användas för att skapa konstruktionen 'att vara på en plats'. Då kan det dessutom vara aktuellt att haka på verbändelser på pronomenet.

yorumvin'an nehhean

jag är i mitt hem (yorumvin'an i mitt hem, neh jag, -hean kontinuerligt)

I exemplen ovan är subjekten pronomen.

Om subjektet är substantiv kommer det efter ett tredje persons pronomen (sen 'han/hon', si 'den/det', seneda 'de (om personer)', sineda 'de (om saker)') och tar ändelsen -'e' 'ämne'.

celaneda seneda anemayehean'e'	människorna är barn
yorumyse'an senhean felya'e'	alven är i sitt hem

Dessa meningar kan också översättas 'gällande människorna, de är barn' respektive 'gällande alven, han är i sitt hem'

Frågor

Det finns tre sorters frågor, de som skapas med interrogativändelsen -yi, de som skapas med enkelt interrogativ -'a' och de som skapas med särskilda frågeord.

Enkelt interrogativ ska alltid besvaras med 'ja' eller 'nej' - 'jag vet inte' kan vara ett acceptabelt svar men tyder på okunskap och undviks därför av léaram och thism. Särskilt thism har därför andra värderingar på 'ja' respektive 'nej'. För dem betyder 'ja' ofta 'kanske' eller 'jag vet inte', och 'nej' betyder 'aldrig'. Denna värdering följer ofta med även när de talar andra språk.

Vanligt interrogativ används när man vill ha mer svar än 'ja' eller 'nej'. Vad man frågar efter med vanligt interrogativ indikeras med ändelsens placering. Hur den används förklaras i Verb: Syntaxändelser ovan.

Ofta skapas frågor med särskilda frågeord.

Placeringen av minva 'vem?' och vic 'vad?' bestäms av var svaret ska placeras.

felyaye vic viri	vad är det som alven ser?
minva felyaye viri	vem är det som ser alven?

I det första fallet är det objektet som frågas efter (svaret borde bli något i stil med felyaye si viri 'alven ser honom'), så frågeordet ersätter objektet. I det andra fallet är det subjektet som frågas, så frågeordet ersätter subjektet. Svaret borde här bli sen felyaye viri 'han ser alven'.

Både minva och vic betraktas som substantiv (tredje person) vad gäller pronomenprefix på verb.

Ordet vic'an 'var' är egentligen vic 'vad' följt av lokativändelsen -'an. Således kan det hända att man blir tvungen att placera lokativfrasen sist i meningen, annars gäller samma regler som minva och vic.

vic'an ran	var är du?
anemaye ne'ynahean	var gömmer sig människan? (ne'yanhean han gömmer sig)

Tre frågeord används på liknande sätt:

ru'chaye calavyaili tinien	när flydde dvärgen? (calavyaili han/hon har flytt)
ru'chaye calavyaili semina	varför flydde dvärgen?
ru'chaye calavyaili kovye	hur flydde dvärgen

Följande fras är vanlig hos thisms och léarams trupper:

yi'renia kovye

vad ska vi göra?

Meningen består av yi'renia 'du befaller oss' och kovye 'hur'. Således blir det 'hur befaller du oss?', men det låter lite klumpigt, därav den mer 'timida' översättningen.

kovye kan också användas för sig självt. I så fall kan ordet översättas 'vad hände?', 'hur hände det här?' eller 'va'fan...?'

seredan 'hur många?', 'hur mycket?' följer det substantiv till vilket det refererar. Substantivet ska aldrig sluta med plural-suffix.

ru'cha seredan calavyaili

hur många dvärgar flydde? (calavyaili de flydde)

Påhängsfrågor

Den svenska konstruktionen 'eller hur' kallas för en påhängsfråga. Sådana skapas med hjälp av verbet shor 'vara precis, vara exakt' med ändelsen -'a' enklet interrogativ. Detta ord kommer alltid sist i meningen.

rakaye firaniye'an teni shor'a'

jägaren vet var bytet är, eller hur? (rakaye jägaren, firaniye'an bytet + lokativ, teni veta, shor'a' eller hur?)

Komparativ och superlativ

Komparativ, det vill säga att något har mer av en egenskap än något annat, skapas med en konstruktion som kan skrivas med följande schema:

A la'n E B push E

I schemat står A och B för de två saker som ska jämföras. E är den egenskap som mäts. De båda alviska orden är la'n 'vara många' och push 'vara få'. Således säger konstruktionen 'As E är många, Bs E är få' eller 'A har mer E än B har' eller 'A är E-igare än B'. Vilket verb som helst som uttrycker en egenskap kan sättas in i E.

felyaeda l'an felina anemaeda push felina

alver är mer långlivade än människor (felina vara långlivad)

Superlativ skapas med substantivet vima 'alla' på plats B. Formeln blir då 'A är E-igare än alla E-iga.'

kartsimeda la'n duvri vima push duvri

tiraker är fulast av alla fula

I både komparativ och superlativ förekommer egenskapsverbet (felina 'vara långlivad' och duvri 'vara ful' i exemplen ovan) alltid två gånger.

Komparativ kan också skapas med den flytande ändelsen -ca' på ett verb som beskriver en egenskap. Se avsnittet om adjektiv under Verb för mer detaljer.

Kinyen Sina kinyen kav avo	Kinyen Sina är en stor stad
Calinya kinyen kavca' avo	Calnia är en större stad

Adverbens position

Adverbet placeras alltid före en subjekt-objekt-predikat-konstruktion. Det är möjligt att andra satsdelar föregår adverbet. Adverbet kan också följa efter objektet (men fortfarande föregå verbet) om objektet är satsens ämne med ändelsen -'e'.

nilana salye yoshiili	igår åt de snabbt (nilana igår, salye snabbt, yoshiili de åt)
haciyi'e' dok rak'dumayi	hitta fältskären nu! (haciyi fältskär, dok nu, rak'dumayi hitta honom/henne)

Indirekta objekt

Om ett objekt är det som utsätts för en handling kan det indirekta objektet ses som förmånstagare. I felya kommer det indirekta objektet alltid sist och ändas av någon av klass 5-ändelserna -'an lokativ, -vo' 'från', -ne 'på grund av', -nin 'med' eller -shon 'avsedd för'. Ändelsen kan sättas på både substantiv och pronomen.

ru'chaye sodanyse eloriili felyashon	dvärgen gav sin yxa till alven
felyaye yoashi elori senedashon	alven ger dem mat
felaye conoryse edoili dalina'an	alven placerade sitt svärd på hyllan

Tillbaka