Felya: Andra sorters ord

Den stora majoriteten av ord i felya är substantiv och verb. Det finns några andra som i felya klassas som cuvi'irieda 'överblivna'. Det är dock möjligt att klassificera cuvi'irieda något.

Pronomen

Förutom de possesiva pronomensuffixen (se Substantiv ovan) och pronomenprefix på verb (se Verb ovan) finns det en uppsättning pronomen som är självständiga ord.

De båda orden 'e' och isi används i vissa konstruktioner, se Syntax nedan.

Det finns inget grammatiskt genus i felya. Tredje person singular-pronomen kan användas både i betydelsen 'han' och 'hon'.

Pronomen kan användas som substantiv, men endast för understrykning eller ökad förståelse. Pronomen kan också användas som verbet 'vara', som i till exempel 'jag är'. Se vidare i Syntax om detta.

Tal

Felya har två räknesystem. Det äldsta är baserat på talet fem, men då det är ganska skilt från det bland människor dominerande decimala systemet har ett decimalt räknesystem införts. Hur de olika systemen används beror på vilken stam man tillhör. Pyar lever mitt ibland människor och använder därför enbart det decimala systemet. Henéa har inte särskilt mycket kontakt med de övriga stammarna och känner knappt till att det finns ett decimalt talsystem - de använder det pentala (femställiga) talsystemet istället. Av de övriga stammarna tenderar sanari och léaram att mestadels använda det decimala systemet medan thism och kiriya föredrar det pentala. Normalt kan alver av dessa stammar båda talsystemen.

Det pentala systemet

Det pentala systemet kallas teaeda lamine (traditionella tal), och ser ut som nedan:

Högre tal formas med ändelser som läggs på ett vanligt tal. Dessa ändelser mostvarar våra 'hundra', 'tusen' och liknande ord.

Räknetalen kombineras sedan i stigande ordning; först sägs entalen, därefter femtalen, därpå tjugofemtalen och så vidare.

Dessa tal används upp till fem upphöjt i fem (3125). Därefter kommer -tevi (fem upphöjt i tio), -ela (fem upphöjt i femton) och -ala (fem upphöjt i tjugo) vilka hakas på pronomenet 'e' ('e' refererar till tidigare sats). Större tal än så finns inte i det gamla räknesystemet. De fempotenser som ligger mellan 5, 10, 15 och 20 tas fram på nästan samma sätt som 'trehundrasjuttiofemtusen'.

Talet noll (cav) används enbart för sig själv. Man säger alltså inte 'noll och två femmor' för att uttrycka talet tio. Inte heller säger man 'två, noll tjugofemmor och en hundratjugofemma' för att uttrycka 127, utan man nöjer sig med shel efsad ('två och en hundratjugofemma' = 127).

Tal används som substantiv. De kan stå ensamma som subjekt eller objekt eller för att modifiera ett annat substantiv.

Den sista meningen är korrekt utan ef, då prefixet rak'- indikerar att man menar ett objekt. ef används därför för att förtydliga och förstärka.

Tal som räknar ett substantiv står alltid före substantivet som modifieras.

Observera att det i den andra meningen framgår av sammanhanget att 'barn' är plural. Pluraländelsen -eda behöver inte användas om antalet specificeras.

När tal används för att numrera saker och ting följer det alltid substantivet. Jämför:

Ordningstal skapas med ändelsen -div. Ändelsen placeras på sista elementet i talet och räkneordet följer substantivet.

Ändelsen -im används för att indikera repetitioner. Liksom -div placeras -im på sista elementet i talet, men till skillnad från -div används tal med -im som adverb (se nedan).

Det decimala systemet

Det decimala systemet, teaeda ni'emi (nytt talsystem) används precis som det pentala systemet. Talen och dess ändelser för högre tal (motsvarigheterna till 'hundra' och 'tusen' med mera) är dock annorlunda. De decimala räkneorden är ursprungligen låneord.

Konjunktioner

Konjunktioner finns av två sorter, de som förenar substantiv och de som förenar satser. Innebörden av de olika konjunktionerna är dock de samma.

Substantivkonjunktionerna kommer före det sista substantivet av de som förenas. I fallet med -'- 'och' ska orden dras ihop, i alla andra fall är substantiven och konjunktionerna separata ord.

Konjunktionen 's uttalas med ett väldigt kort och nästan viskat e-ljud följt av ett lång otonat s-ljud, ungefär som eSS. Om 's följer ett verb kan det också betyda 'också'.

Liksom på svenska är denna mening ambivalent: dess innebörd kan vara 'även jag såg dig' likaväl som 'jag såg även dig'. Sammanhanget får avgöra vilken översättning som är den rätta.

Satskonjunktioner används mellan satser som ska läggas ihop. Se Syntax.

Adverb

Adverb tillkommer i början av en sats och beskriver hur en handling utförs.

Adverb kan också stå ensamma och fungerar då mer eller mindre som utrop (se Utrop nedan).

Det finns två ord som bara nästan passar in i gruppen adverb.

nev följer alltid verbet som modifieras. Resultatet blir en trivialisering av verbet.

Användandet av nev i den sista meningen indikerar att porten ska stängas men inte låsas, reglas eller blockeras.

nev kan också följa ett substantiv. I så fall betyder nev 'endast'.

Detta ord intensifierar det som är sagt och förvandlar en mening till ett invektiv. y'ay kommer alltid sist i meningen.

Utrop

Här följer ett antal utrop som står som meningar för sig själva.

shi' och 'ec används båda för att förbereda omgivningen att en order kommer att följa. De är ungefär jämförliga med 'klara' i 'klara, färdiga, gå!'. shi', men inte 'ec, kan användas för att indikera att man är redo att ta emot order, är klar att utföra något eller att förberedelser för att något ska hända är utförda.

tini är felyas närmaste motsvarighet till 'aha', även om det ibland kan uttalas något mer frågande och då snarare kan översättas med 'åh, fan!'

I denna grupp hamnar också svordomar, förbannelser och kraftuttryck. Jag (dvs Rafali, övers. anm.) fick en mycket noggrann föreläsning i ämnet vulgär felya av Sina Alena t'an Shari, värdinnan på värdshuset Det Brustna Hjulet i Firina, och har under mina resor fått användning av flera av dem.

Kraftuttryck kan delas in i tre grupper.

Nedvärderande vanliga ord

Denna grupp innehåller de 'snälla' kraftuttrycken och tillnamnen. De utgörs av vanliga substantiv eller verb omgjorda till substantiv med hjälp av ändelsen -shen. Fördelen med dessa är att de går att översätta rakt av, även om man ibland kan drabbas av intressanta insikter om alvers mentalitet, som till exempel att léaram anser att 'blomsterluktare' är ett passande nedvärderande uttryck som ofta används om kiriya.

rik'cha

pest!

Särskilda epitet

Dessa är särskilda ord som används som epitet på den man önskar förolämpa. Det är alltså direkta förolämpningar, motsvarande 'din djävul' eller 'din idiot'. De är alltid svåra att översätta korrekt. Det viktigaste är att finna ett ord som har samma värde - direkt översättning är ofta underordnat.

petac

todshac

tavcec

Särskilda generella kraftuttryck

Liksom särskilda epitet är dessa ord svåra att översätta, men dessa ord har ett mer generellt användande. Detta är helt enkelt normala kraftuttryck som 'fan' eller 'helvete' som inte är riktade mot någon särskild.

va'

crovat

baca'

cutec

Namn

Namn kan användas när man nämner någon vid namn antingen i början eller slutet av en mening. De kan också användas som pronomen och substantiv. Andra ord som används vid direkt tilltal kan användas på samma sätt.

Alurian pen'emani	Alurian, kom hit! (pen'emani avancera mot mig)
lin nevrivi'	Ja, ers nåd!

Utan undantag betyder alla alviska namn någonting. För att skilja ordet från dess namn sätter man tre prickar lodrätt framför och efter ett ord som används som ett namn; detta innebär att man plötsligt kan hitta ett verb som i namnbetydelsen används som ett substantiv.

Ett fåtal substantiv har uppstått på det här sättet: till exempel består substantivet ru'cha (dvärg) av en sammandragning av verben 'vara kort' och 'vara bred'. Sådana konstruerade substantiv åtskiljs med två prickar lodrätt framför och efter tecknen som bildar det nya ordet. I vissa fall har det bildats ett nytt tecken för det nya sammansatta ordet; i så fall finns det inga prickar.

Felya sanari har en möjlighet att lägga till en särskild namnformande ändelse för att skapa ett personnamn. Det finns omkring femton sådana namnändelser, varav de flesta är en konsonant följt av -el eller -an, till exempel Alurindel eller Morollan. Namnändelsen kan hakas på verb såväl som substantiv. På verb kan den översättas med 'den som utför en handling'. Denna konvention används aldrig i felya nari eller felya alarina; henéa tycker det är slöseri med tid, och léaram anser att det är ett tecken på fåfänga.

Pyar följer ofta konventionerna i felya sanari, eller så följer de lokala människoseder vad gäller namngivning. Det är dock vanligt att de struntar i den namnformande ändelsen, precis som léaram.

Hos léaram är det sed att flick- och familjenamn ska sluta på ett vokalljud, medan pojknamn oftast slutar med konsonantljud. Denna regel är inte särskilt hårt efterlevd, men det är ett mönster att gå efter.

I översättningar av alviska texter brukar man sällan översätta namn; de får ofta stå som de är. Undantaget är henéa, vars namn man ofta översätter i och med att de själva översätter namnen 'av bara farten'.

Föräldrarna väljer ofta ett namn som de tycker passar med sitt barn, som låter vackert och dessutom fyller deras förväntningar av framtiden. Ibland ändrar de sitt namn längre fram i livet, när man kommit underfund med sig själv, men framförallt léaram är för stolta för att göra det. Hos henéa får man ett namn när man föds, och ett nytt namn när man inträder vuxenlivet.

Exempel på alviska personnamn

Namnändelser

-an, -ra, -ve, -are, -lan, -ni, -ian, -dan, -on, -del, -el, -iel, -don, -lon

Formella namn

Vill man vara formell på alviska använder man inte bara titlar i en presentation, utan dessutom härstamning. Normalt sett är ett alviskt namn uppbyggt av ett personnamn följt av familjens och hushållets namn. Mellan familjenamnet och hushållets namn kommer ett litet ord som kan översättas till just det ord för hushåll som används i alvens stam. Följande ord används för 'hushåll':

Vissa nämner också sin stam och hela sin härstamning. Särskilt Léaram gör det, då de är synnerligen stolta över sin härstamning och urpsrung - ibland kan det också vara det enda sättet att särskilja två individer åt. Man kan lätt se att Kiyona Nentari t'an Kornay t'an Ailean t'an Cinneach är en helt annan person än Kiyona Nentari t'an Cailean t'an Donnocadh t'an Cinneach, men de är förmodligen i alla fall släkt. Som synes är det ordet t'an som kan översättas med 'son/dotter till'. Härstamningen dras oftast på faderns sida; hos henéa drar man dock härstamningen på moderns sida.

Om man är verkligt formell nämner man också vem som har varit ens mentor. Att ha en god mentor är hedrande, och att nämna sin mentor hedrar honom eller henne. Frasen Emrynn sarik sheldiv avo Kiyona betyder att Emrynn är mentor åt Kiyona.

Undantaget från dessa namnkonventioner är återigen pyar, som har namnseder som är mycket lika människors. Ordet eli används ibland för 'hushåll' men betyder mer 'ätt', men det är mycket sällsynt. Oftare använder man en patronym (ett exempel är Seskasenni t'an Shari vilket betyder ungefär 'Seskasenni Sharis dotter') eller bara ett familjenamn (till exempel Inalea Elisari), ungefär som människor i området gör. Pyar använder ofta den lilla egenheten att sätta tre prickar lodrätt före och efter namn i texter, i synnerhet då sina egna namn, även om de skrivs på lokala människospråk. Detta har kommit att bli högsta mode på sina håll och plagieras även av människor här och där i världen.

Titlar kräver ett särskilt omnämnande. Den viktigaste titeln placeras alltid först i presentationen, medan alla andra titlar placeras sist, i rangordning från högst till lägst.

Några exempel på fullständiga presentationer kommer här:

Kiyonas fullständiga namn är Kiyona Nentari sìol Dah'toiun t'un Léarama t'an Kornay t'an Ailean t'an Cinneach - en harang som säger att personnamnet är Kiyona, familjenamnet är Nentari, hon tillhör huset Dah'Touin (ett av de fem största husen i Alarinn) och stammen är léaram om det inte skulle framgå vid det här laget. Man vet också att hennes far heter Kornay, hennes farfar heter Ailean och hennes farfarsfar heter (hette?) Cinneach. Kiyona kan förmodligen dra sin härstamning ännu längre bak i tiden - de flesta alari-alver kan sin ättelinje ända bak till Alarinnska Frigörelsen för omkring niohundra år sedan...

En tämligen inflytelserik person i Rhung-Alari-området är den före detta magikraten miraye Lytesse Visanni fin Visha saniye Pereina. Titlarna fullkomligt haglar över henne: först hittar vi titeln miraye, vilket betyder 'husfurstinna'. Lytesse är alltså husfurstinna över linjen/huset Visha. Vi hittar också titeln saniye Pereina; saniye betyder 'magikrat', och det är precis vad hon är; magikrat över utbrytarprovinsen Pereine som numera brutit sig ur magikratin Thalamur. Lägg märke till att Lytesse anser att titeln som husfurstinna (motsvarande hertiginna) är mer värd än titeln som magikrat i Pereine (motsvarande president eller statsminister).

Tillbaka