|
|
 |
Felya: VerbVerb kan, liksom substantiv, följas av ett stort antal affix. Liksom substantiv används ett antal suffix som placeras i en ordning beroende på vilken kategori suffixen tillhör. Det finns nio olika klasser av suffix, men till skillnad från substantiv finns det också prefix. Felyas verbstruktur kan alltså skrivas:
PrefixHittills har vi inte använd andra pronomen än de absolut enklaste, det vill säga de enskilda ord som fungerar som pronomen (se Andra Sorters Ord). Ett verb i felya kan föregås av ett prefix som talar om vem eller vad som genomför en handling samt vem eller vad som står som mål för handlingen. Prefixen kan alltså användas som pronomen för både subjekt och objekt. Det finns två klasser av pronomenprefix, dels vanliga och dels imperativa. De imperativa används som verbens imperativform, oftast för att ge order av olika slag. Vi börjar dock med de vanliga prefixen. Grundläggande pronomenprefixPrefixen ställs enklast upp i en tabell.
Lägg märke till att subjekt och objekt bakas ihop i ett enda prefix. En nolla ('0') i tabellen anger att just den subjekt-objekt-kombinationen anges av frånvaron av ett prefix. Ett streck ('-') betyder en kombination av subjekt och objekt som inte kan skapas av felyas prefixsystem. I så fall måste suffix och pronomen användas. Tabellens första kolumn används när det inte finns något objekt, det vill säga när verbet bara används på den som gör något. Verbet suni 'sova' används som exempel.
I fallet suni 'han/hon/den/det sover, de sover' framgår subjektet av resten av meningen eller genom sammanhanget. Prefixen för 'inget objekt' används också när det är möjligt att det finns ett objekt, men då objektet är okänt eller vagt. Till exempel kan man säga na'tevan 'jag förstår' när man förstår någonting rent generellt eller förstår vad det är som händer. Man kan dock inte använda frasen för att meddela att man förstår ett språk, en person eller en nyss uttalad mening. På samma sätt kan man säga fi'yoshi 'vi äter' för att tala om att man utför ätande utan att specificera maträtten. Vi bör i det här sammanhanget nämna att felya inte använder pluralis majestasis eller plural av artighetsskäl. Där vi på svenska använder 'ni' om en person ska man i felya fortfarande använda 'du', men med hederssuffix så ofta det går.
Notera att substantivet sina 'vänskap' förstärks och görs agerande med ändelserna -naé 'augmentativ' respektive -shi 'agerande'. På detta sätt görs 'vänskap' om till 'stor vänskap' och sedan att 'att vara stor vänlighet' eller 'att vara allt för vänlig'. Prefixet för 'du' sätts sedan framför det nykonstruerade verbet. De övriga suffixen kombinerar subjekt och objekt. Några av dem illustreras nedan, med verbet viri 'att se'.
Imperativa pronomenprefixEn särskild uppsättning prefix används i imperativ. Dessa kan endast användas med subjektet 'du' eller 'ni'.
Lägg märke till att prefixen är identiska oavsett om imperativ används om en eller flera personer, med ett undantag. Det enda undantaget är om det inte finns något objekt. En alvisk mor skulle beordra sitt eller sina barn att sova på följande sätt:
ÄndelserDet finns nio klasser av ändelser. Klass 1: själv, varandra
Suffixet används när handlingen beskriven av verbet påverkar den som utför den, det vill säga objektet är samma person eller föremål som subjektet. När ändelsen används får inte prefix referera till något objekt. Ändelsen kan även användas med imperativprefixen, men även dessa måste referera till 'inget objekt'.
Just detta exempel är intressant då scéaltavet 'älska sig själv' även kan tolkas som 'vara egoistisk' och kan göras om till substantivet scéaltavetshen 'person som älskar sig själv', eller 'egoist'. Liknande ordkonstruktioner är mycket vanliga i felya.
Detta suffix används endast med subjekt i plural. Prefix som refererar till "inget objekt" måste användas med detta suffix.
Klass 2: Val/tillgänglighetSuffixen av denna klass uttrycker hur mycket val subjektet har angående handlingen som beskrivs eller hur förberedd subjektet är att göra något.
Ändelsen -vip används sällan av léaram och thism tillsammans med ett prefix som betyder 'jag' eller 'vi'. Det är grammatiskt korrekt, men kulturellt sett tabu. Klass 3: FörändringÄndelser av den här klassen används för att markera att handlingen omfattar någon form av förändring från ett tillstånd som har rått innan handlingen inträffade.
Den andra frasen indikerar att han eller hon inte var på väg någonstans eller var på väg till någon annanstans innan meningen sades.
Om detta suffix används förutsätts det att handlingen har skett, därefter avbrutits och nu har återupptagits.
Klass 4: Orsak
Ändelsen läggs till ett verb för att indikera att subjektet orsakar en förändring av omständigheterna eller skapar en ny omständighet.
Ordagrant skulle meningen kunna översättas med "jag orsakar ett uppbåd att ta form".
Meningen kan också översättas "orsaka att jag ser (någonting)". Det rör sig inte om en begäran att få se något - det är en direkt order. Normalt sett innehåller den bästa översättningen av ett ord med ändelsen -ro inte ordet orsaka. Till exempel kan berenro 'han/hon skapar/gör' översättas till 'han/hon orsakar (något) att ta form eller bli till' men det är ganska jobbigt att säga på svenska. Klass 5: Obestämt subjekt/förmågaDe två ändelserna av klass 5 har inte så mycket med varandra att göra än att de är klass 5. Ett verb har aldrig dessa båda suffix samtidigt.
Ändelsen används för att markera att subjektet är okänt, obestämt eller generellt. Eftersom subjektet alltid är samma (det vill säga ej nämnt) används pronomenprefixen annorlunda. De prefix som normalt används för första och andra person subjekt och tredje person objekt (ti'-, ra'-, firi'- och sari'-) blir istället första och andra person objekt. ti- som normalt betyder 'jag gör något med honom/henne' blir i ett verb som har ändelsen -'in 'någonting gör något mot mig'.
Verb med ändelsen -'in översätts ofta med passiv form.
Om ändelsen -'in används med verbet myele 'upptäcka, observera' och tredje person singularpronomen på subjektet (0) översätts resultatet myele'in 'någon/något upptäcker det' med svenskans 'det finns'.
Observera att lokativ inte behövs, då nadev 'häromkring' används och i sig är ett lokativ.
Klass 6: KvalitetLiksom substantivändelser av klass 3 visar dessa ändelser hur säker talaren är om vad han har sagt.
Detta suffix uttrycker osäkerhet från talarens sida och kan översättas med 'jag tror' eller 'jag misstänker'. Således kan det sista exempel också översättas med 'jag tror att den är tom' eller 'jag misstänker att den är tom'. Klass 7: AspektFelya har inga tempus (imperfekt, present eller futurum). I mycket gamla skrifter har man funnit ändelser som mest kan liknas vid tempus, men dessa används inte längre och försvann omkring Andra Stora Kriget mellan alver och dvärgar, troligen som en direkt följd av Förbannelsen och den tidsmässiga 'defokusering' som har drabbat hela alvsläktet. Vilket tempus det rör sig om framkommer numera av diskussionen eller av andra ord i meningen. Språket har dock något som kallas aspekt som uttrycker huruvida en handling är eller ännu inte är slutförd eller om en handling är en enskild händelse eller en pågående händelse. Frånvaron av ändelser av klass 7 brukar indikera att en handling inte är slutförd och inte är en kontinuerlig sådan. Verb utan ändelser klass 7 översätts ofta till presens, vilket är fallet i denna text.
När sammanhanget så säger kan verb utan klass 7-ändelser översättas med futurum, men det är mer korrekt att översätta sådana verb med presens och en referens till framtiden. Notera att tidpunkter betraktas som ett subtstantiv och används precis som vilken preposition som helst - ordet legena översätts med 'tidpunkten omkring i morgon'.
Ändelsen markerar att en handling är slutförd. Den översätts ofta med svenskans perfektiv (har gjort någonting).
Ändelsen är mycket lik -ili men används då en handling utförs avsiktligt, vilket implicerar att någon gav sig ut för att göra någonting och faktiskt genomförde det. Det är sällan detta märks i översättningar.
Denna mening implicerar att handlingen var avsiktlig - det rör sig med andra ord om mord eller blodshämnd. Meningen ska inte användas om det rörde sig om en olycka eller dråp. I sådana fall ska -ili användas.
Samma innebörd som -oiyn kan även skapas med en särskild verbkonstruktion. Istället för ändelsen -oiyn används verbet rin 'vara avslutad, vara utförd' med tredje persons pronomenprefix (0) och ändelsen -hean 'kontinuerlig' (se nedan). Verbkonstruktionen rinhean betyder ungefär 'det fortsätter att vara avslutat' och används för att markera att det som är gjort är gjort och kan inte göras ogjort.
Översättningar av konstruktionen rinhean och konstruktioner med -oiyn är ofta likadana. Markeringen om slutgiltighet i rinhean följer sällan med. Konstruktioner med rinhean används ibland med dramatiska avsikter, även om handlingen kan göras ogjord.
Ändelsen betyder att en handling är pågående.
Meningen indikerar en pågående handling. Innebörden av -hean syns ganska tydligt i nedanstående exempel.
I den första meningen behöver den undvikande handlingen bara utföras en gång. I den andra impliceras att en lång serie av undvikande handlingar ska utföras - det är en kontinuerlig handling.
Liksom -hean betyder -eta att en handling är kontinuerlig. -eta innebär dock att handlingen har ett syfte eller ett mål - en definitiv slutpunkt mot vilken handlingen siktar.
Med den ovanstående meningen impliceras det att personen som letar har ett specifikt mål med sitt letande och kommer att sluta att leta då han upptäcker detta. Om det som söks är okänt är det dock mer korrekt att använda lorahean (med -hean 'kontinuerlig').
Ordet betyder att en mängd text håller på att skrivas ner, men att det bara finns en ändlig mängd text som innebär ett definitivt slut på skrivandet. Ändelsen -hean 'kontinuerlig' kan alltid användas, oavsett om det finns ett känt mål eller inte. -eta kan dock endast användas när det finns ett definierat mål. Man kan se på -hean som en kontinuerlig motsvarighet till -ili och -eta som en kontinuerlig motsvarighet till -oiyn. Klass 8: Hederssuffix
Denna ändelse används enbart för att uttrycka artighet eller underdånighet mot en överordnad eller högre rang i samhällstegen. Thism använder den aldrig mot andra än sanari eller andra thism och förutsätter att kiriya ska använda ändelsen gentemot thism. Léaram använder den aldrig mot thism men väldigt ofta annars. Pyar använder ändelsen när artighet krävs och henéa tycker det är slöseri med tid att använda den.
Klass 9: SyntaxVerb som följs av dessa ändelser, utom interrogativändelserna -yi och -'a', de ändelser som skapar substantiv (-shen, -i och -iri) samt -es, uppträder tillsammans med andra verb. Därför står de alltid i underordnade bisatser.
Denna ändelse används alltid med klass 7-ändelsen -hean "kontinuerlig"
Detta är markeringen för relativa bisatser. Se Syntax.
Detta är markeringen för orsakande bisatser. Se Syntax.
Denna ändelse är identisk med substativändelsen -ne av klass 5 och har samma innebörd.
Ändelsen används för att uttrycka en önskan från talarens sida att en handling ska inträffa i framtiden. När den används ska man aldrig använda ändelser av klass 7 (aspekt). Ändelsen -es översätts ofta med 'må' eller 'låt' och är väldigt användbar när man föreslår en skål, förbannar någon eller lyckönskar någon.
Dessa ändelser indikerar att meningen är en fråga. Den första gäller vilken fråga som helst och kan även förekomma på substantiv (substantivändelse klass 6, interrogativ). Den förekommer alltid på den del av meningen som man vill få svar på. Den andra ändelsen används enbart på frågor som ska besvaras med ja eller nej.
I det första fallet är man helt klart mer intresserad av positionen av en matsal än dess existens - antingen vet man att det finns en matsal eller så tar man den för given. I vilket fall vill man veta var den är. I det andra fallet är man mer intresserad av existensen av en matsal och meningen kan alltså även översättas med 'finns det en matsal?', men man är fortfarande till viss del intresserad av matsalens position. Betrakta även följande mening:
Den här frågan indikerar att man enbart vill ha ett jakande eller nekande svar. Man är alltså inte intresserad av den eventuella matsalens position.
Frågor kan även konstrueras med särskilda frågeord (se Andra Sorters Ord nedan).
Ett sätt att skapa substantiv är med ett verb plus substantivändelse. Det finns tre sådana ändelser, -shen i betydelsen 'något som gör', -i i betydelsen 'resultatet av verbets handling' eller 'egenskap' och -iri i betydelsen 'utsatt för handlingen'. Skillnaden mellan dessa tre är mycket stor.
Relativ ordning av ändelsernaI likhet med substantiv kommer verbens ändelser i en viss ordning beroende på deras klass. Det kan aldrig finnas mer än en ändelse av varje klass. Så vitt man vet har det aldrig konstruerats ett verb med en ändelse ur varje kategori, men teoretiskt sett är det möjligt. Flytande ändelserDet finns ännu en uppsättning verbändelser i felya som kallas flytande ändelser. Dessa kallas yana'isheneda (yana'i resa + -shen något som gör + -eda plural) i felyas grammatik, men på svenska är frasen 'flytande ändelser' helt adekvat. Flytande ändelser har ingen fix position i relation till andra ändelser utan kan komma var som helst utom efter en ändelse av klass 9. Deras plats bestäms av meningens innebörd. Dessutom kan det finnas flera flytande ändelser på ett verb. Det finns två klasser av flytande ändelser, de negativa och de förstärkande.
Detta är den generella negationen av ett verb. Den följer det koncept som negeras.
Ändelsen -avs flytande egenskap illustreras av följande exempel:
I den andra meningen är den negerade delen 'vara rädd', det vill säga 'inte vara rädd', då -av följer -vip. I den tredje meningen är det handlingen 'döda' som negeras, så -av följer istället sodori. -av kan inte användas med imperativa verb. Om imperativ används ska man istället använda följande ändelse:
Denna ändelse används i imperativ och för att framföra vägran.
Till skillnad från -av flyter inte -ha'. Dess position är alltid fixerad som sist i verbet men alltid före ändelser av klass 9. Ändelsen betraktas ändå som en flytande då den är en imperativ motsvarighet till -av.
Ändelsen implicerar inte bara att något inte blir gjort (som -av) utan att det är en förändring så att något som tidigare var gjort nu blir ogjort. För enkelhets skull översätts -sev generellt med 'ogör', men detta är ofta felaktigt. Bättre översättningar kan vara 'o-' som i 'ogjord', 'miss-' som i 'missförstå' eller 'des-' som i 'desinformation'. Till skillnad från -av kan -sev användas imperativt.
Den här meningen betyder egentligen något i stil med 'de kan orsaka oss att ogöra vårt formtagande'.
Det är intressant att -sev kallas för 'flytande' trots att det alltid förekommer direkt efter verbet. Man vet inte varför alviska grammatiker insisterar på att kalla -sev för en flytande ändelse, men man brukar normalt inte argumentera över alviska traditioner utan bara acceptera fakta.
Denna ändelse förstärker eller bekräftar vad som än står precis före ändelsen.
Dessa exempel visar -ca's flytande natur. Den första meningen är ett exempel på hur satsen skulle se ut utan -ca'. Den andra meningen skulle kunna användas efter att en fiende utmanat talarens mod. Den tredje skulle kunna följas av en förklaring som 'jag kommer att ångra mig om jag tvingas döda dig, men kommer inte att tveka om jag måste'. Den fjärde skulle kunna användas för att understryka dödandet till exempel som alternativ till andra former av vedergällning. Ändelsen kan också användas med adjektiv. AdjektivEn egenskapskonstruktion används framförallt där svenskan använder adjektiv. Då felya inte har några adjektiv används verb istället. Resultatet blir att det som vi ser som ett adjektiv (klar, röd) måste göras om till ett verb (vara klar, vara röd). Ett verb som uttrycker ett tillstånd eller en viss kvalitet hos ett substantiv kan följa detta substantiv för att modifiera det.
Den flytande ändelsen -ca' 'förstärkande' kan användas efter verb som används som adjektiv. Ändelsen kan då översättas med 'väldigt', men används också för motsvaramde komparativformen av adjektiv. Se dock 'komparativ och superlativ' i kapitlet 'Syntax'.
Om substantivändelser av klass 5 används följer det alltid verbet som när det används på det här sättet aldrig kan ha någon annan ändelse än den flytande -ca' 'förstärkande'. Substantivändelsen följer efter -ca'.
Den sammansatta egenskapskonstruktionen lämpar sig bättre för finare språk och används till exempel i namn på platser, städer et cetera och genomförs genom att sätta ihop verbet och substantivet med mittdelen -i'se-.
I själva verket är detta en konstruktion där verbet får suffixet -i 'egenskap' och substantivet får prefixet se- 'att ha en egenskap'. Detta är det enda tillfället då ett substantiv har ett prefix. 'Fnutten' i mitten kommer av kombinationen och kan översättas med 'och'. Således ska comrai'serak egentligen översättas med 'å som har en egenskap och att vara klar är egenskapen', men då detta är tämligen klumpigt att säga och intressant endast i pedagogiskt och förklarande syfte översätts det normalt med det mycket kortare 'klar å'. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||