Dvärgar: Stenens söner

ölet fyller många funktioner för dvärgar. Till att börja med så är det en basföda. Det är oerhört närings- och energirikt och det är alldeles för lätt att bygga upp en stor mage om denna basföda inte kompletteras med kroppsarbete. Som tur är sysslar de flesta av dvärgarna i ett dvärgafäste just med kroppsarbete. Detta hindrar dock inte att, i synnerhet äldre och mer ansedda dvärgar och de som har mindre tunga arbeten, lätt lägger på ett antal extra kilon.

Vidare så är öl socialt. Ett dvärgiskt ordspråk säger att "en öl i ensamhet smakar alltid dåligt" och man menar att öl i glada vänners lag alltid är att föredra. Öl är en isbrytare på fester, något som lättar upp stämningen och dessutom ett samtalsämne i sig. Ölkännare (det vill säga de flesta dvärgar) kan drabba samman i heta diskussioner om vilken öl som är näst bäst. Att diskutera den bästa ölen är ganska meningslöst eftersom alla dvärgar är överens om att kvasr leder stort, men andraplatsen och neråt är alltid intressant att prata om.

Öl, och i synnerhet kvasr, anses också vara något av en helig dryck av dvärgar. Att spilla öl på golvet är inte bara ’alkoholmissbruk’, det är snudd på helgerån. Kvasr kallas ofta för ’Vontars blod’ och omnämns som Vontars gåva till dvärgarna.

Slutligen är öl en betydande ekonomisk faktor. Ett dvärgafäste exporterar inte bara olika sorters öl, utan importerar även andra kulturers ölsorter samt de råvaror som används för öl som dvärgarna inte själva kan ordna (humle och korn).

Hemligheten bakom kvasr är ingenting som dvärgarna släpper ifrån sig. Det mustiga och mörka ölet med sin helt unika smak måste dessutom lagras i flera år för att fullständigt utveckla smaken och mogna. Detta gör drycken än mer exklusiv.

Enligt dvärgar skall öl tillverkas av endast fyra ingredienser: mältat korn, vatten, humle och jäst. Vid tillverkningen mältas (blötläggs) korn, som sedan får ligga varmt så att det gror. Mältningen avbryts genom att malten rostas med varmluft i ett torkrum. Ju mörkare öl man vill ha desto mer rostas malten. Efter detta krossas malten och blandas med vatten till en mäsk som sedan värms upp. Alla skaldelar silas bort och kvar blir vörten, till vilken humle tillsätts. Allting kokas sedan kraftigt. Resultatet kallas stamvört.

Det är först till stamvörten som man tillsätter jästen. Två olika sorters jäst används: överjäst och underjäst. Överjäst ligger kvar på ytan efter det att jäsningen är avslutad, medan underjäst sjunker till botten. När jäsningen är avslutad får ölet lagras i en till tre månader.

När man gör kvasr använder man inte korn för att göra malten. Istället krossar man sockerlagrande insekter och rostar dessa till en kvasr-malt. Kvasr-malt skall alltid rostas så att färgen går över till svart. Därefter tillsätts vatten och mäsken värms upp och silas. Humle tillsätts och kokas till stamvört. Man använder alltid överjäst till kvasr. När jäsningen är klar tappas kvasret på tunnor och får mogna i flera år. De finaste brygderna måste mogna i tolv år.