Asharien & Soldarn

Asharien & Soldarn är en bakgrunds- och kampanjmodul till Eon. Modulen tar upp information om de båda ländernas historia, geografi, styre, krigsmakt, intressanta personer, fauna, flora med mera. Dessutom beskrivs alla städer i områdena med text och kartor. En färgkarta ingår också över området, jämte handritade kartor som kan delas ut till rollpersonerna. Speciellt historiekapitlet ger ett rejält djup och tar upp händelser flera tusen år tillbaka, allt från kejsardömet Colonans dagar, från den tiden då Soldarn bestod i det nuvarande Soldarn, hela nuvarande Västmark och delar av Asharien, från den tiden då de cirefaliska erörvrarna nästan lyckades kuva hela den röda halvön, från den tid då nomaderna spred sig över slätterna, från den tid då den jargiska reningen tvingade folk ut i landsflykt och från den tiden då riken som Maulio, Ramora och Nevo var de som var de kända i området. Olika delar av området beskrivs i detalj, som Sunariskogen, Khazimbergen, Ashaslätten och Irac-/Yoldeskogen. Alla intressanta personligheter, från samhällets alla skickt, gås igenom noggrant. Dessuom ingår en hel del spelledarhjälp iform av möjliga möten, utrustning, droger och annat. Det finns även ett kapitel som helt behandlar hur en rollperson som är uppvuxen i Asharien respektive Soldarn har för egenheter, fördelar och nackdelar smat hur dess livsåskådning är. Även en hel del om områdets religion tas upp, jämte beskrivning om den kända samoriska Zoriánorden.

MAKTFÖRDELNING

Konungariket Soldarn är i mångt och mycket ett klassiskt exempel på det feodala samhället. I toppen av rikets styre återfinns rikskonung Sachsar den Vidsynte, under honom hertigarna, grevarna, baronerna och så vidare. Skilt från stat och kunglig överhöghet står det samoriska templet. Templet har rätt att ta upp skatt i form av tionde och kan dessutom utöva viss politisk makt, främst genom den inflytelserika Zoriánorden.

Rikskonungen
Ända sedan Parowyn kröntes år 1379 e.D. har Soldarn styrts av en rikskonung. Rikskonungens ämbete ärvs alltid av den äldste sonen - om rikskonungen inte har någon son går kronan vidare till rikskonungens farbroder, äldste manlige kusin på faderns sida eller slutligen, om varken farbröder eller kusiner går att uppbringa, morbroder eller äldste manlige kusin på mödernet. Soldarn har aldrig styrts av en kvinna - åtminstone inte officiellt, bör tilläggas.
När en rikskonung dör väntar man med att utnämna en ny rikskonung tills dess att det nästföljande nyåret infaller - detta eftersom den förste rikskonungen kröntes på nyårsdagen. Under tiden fram till kröningen styrs riket emellertid av den blivande rikskonungen, dock under titeln riksprins. Rikskonungens huvudsakliga uppgift är att, som det står i kröningsmässan "med Aurias och Pelias hjälp, vist, troget och barmhärtigt, styra riket och hjälpa dess barn". Rikskonungen tilltalas under formella tillställningar "Ers Högste Majestät, Rikskonung". Till vardags tilltalas rikskonungen endast Ers Majestät, utom av eventuell gemål eller avkomma vilka har rätt att kalla honom "min make" eller "min fader".
Sachsar den Vidsynte av ätten Leijon sitter sedan 10 år tillbaka som rikskonung av Soldarn. Han har uppnått en ålder av 35 år och blev ganska nyligen vigd vid den fagra drottning Marian Solfjäder, syster till Tuzan Rims frijarl Lemendien Silverfjäder. Bröllopet var huvudsakligen av politisk karaktär eftersom rikskonungen ville stärka banden med Asharien. Sachsar och Marian har dock setts fungera bra tillsammans vid de tillfällen de uppträtt offentligt och det ryktas om att Sachsar helt tagits på sängen av drottningens skönhet. Drottningen har ännu så länge inte nedkommit med någon arvinge, men nationen väntar med spänning på glädjebudet.

De konungsliga ämbetena
Det finns tre konungsliga ämbeten vars innehavare utses av rikskonungen. Dessa är högste skrivaren, riksamiralen samt riksfogden. Högste skrivaren handhar rikskonungens kansli och utför ett mycket nära samarbete med riksfogden. Riksfogdens uppgift är att sammanställa, och i förlängningen även fördela, de skatteintäkter rikskonungen upptar från hertigarna. Riksamiralen är flottans överhuvud tillika kapten på fartyget 'Solljus', Soldarns största krigsfartyg vilket mäter hela 110 fot. Alla de konungsliga ämbetsmännen är underställda konungen och skall tilltalas Ers excellens.

Det konungsliga rådet
Högste skrivaren, riksamiralen samt riksfogden sitter alla med i det konungsliga rådet - ett organ som var tänkt att fungera som en slags regering, men som under de senaste tre rikskonungarna haft blott rådgivande befogenhet. Medlemmar av det konungsliga rådet är, förutom de konungsliga ämbetsmännen, fem till tio adelsmän - alla tillsatta av konungen på obestämd tid. Det konungsliga rådet sammanträder närhelst rikskonungen finner det nödvändigt - vanligtvis ett par tre gånger i månaden. Konungsråden måste i praktiken vara bosatta i Talon eller Solds kronomark (vilket området runt Talon kallas) för att kunna närvara på de, allt som oftast oannonserade och hastigt sammankallade, mötena.

Det feodala systemet
Den sociala och politiska rangordningen inom det feodala systemet är uppbyggd i pyramidform. På toppen står rikskonungen som högste länsherre. I form av länsherre har han skänkt hertigarna sitt beskydd samt förläningar i form av jord, de så kallade hertigdömena. I gengäld har hertigarna avlagt en trohetsed till rikskonungen där de även förbundit sig att ställa sina soldater till förfogande om rikskonungen så önskar. Hertigarna fungerar alltså som rikskonungens (högste länsherrens) vasaller.
Hertigarna har i sin tur förlänat sina underlydande vasaller (grevarna) jord, de så kallade grevskapen i utbyte mot avläggande av trohetsed samt soldater. Hertigen fungerar som grevarnas länsherre. Grevarna har även de vasaller, nämligen baronerna. Förhållandet mellan grevar och baroner är det samma som mellan hertig och greve - det vill säga jord i utbyte mot trohetsed samt soldater. Greven fungerar som baronernas länsherre. Om en vasall bryter sin trohetsed gentemot sin länsherre har länsherren rätt att ersätta och fördriva denne. Vasalltitlar är egentligen inte ärftliga men traditionen bjuder att vasallens äldste son utses till att efterträda sin fader. Totalt finns det åtta hertigar, 23 grevar och 70 baroner i Soldarn.

Herredagarna
Vid vissa speciella tillfällen kan rikskonungen kalla till herredagar. Samtliga adelsätter har närvaroplikt på dessa stormöten, där rikskonungen direkt kan nå ut till rikets adel. Fordom, innan det konungsliga rådets skapande, användes herredagarna som språkrör för rikets adel som då fick möjligheten att lufta sina åsikter inför rikskonungen samt den övriga adeln. Numera sammankallas herredagarna ytterst sällan, och när det händer är det oftast fråga om kollektiva utskällningar eller det offentliga utnämnandet av en ny hertig.

Soldarns rikskonung är kraftigt byggd, på gränsen till fet. Han ser äldre ut än de trettiofem år han egentligen är - håret är brunt men bär grå slingor och ett stort skägg breder ut sig över hakan. Näsan är något bruten men i övrigt uppvisar rikskonungen inga skönhetsfläckar - tvärtom.

Rikskonungen är av naturen respektingivande, en egenskap som förhöjs när han ikläder sig den silverglänsande rustning han alltid bär i strid. Vid sin sida bär rikskonungen ett runsmyckat kortsvärd som lystrar till namnet 'Jisally-Neadh' och som sägs vara magiskt. I strid använder sig Vidsynte av ett stridssvärd vilket han svingar med yppersta skicklighet. Vidsyntes vapensköld består av ett liggande lejon i guld mot röd bakgrund.

Rikskonungen är burdus och högröstad och kan ibland tyckas gå framåt med skygglappar för ögonen. Många retar sig på Vidsyntes jag-vet-bäst-attityd, och rikskonungen själv gör sannerligen ingenting för att bättra sig. Vidsynte viker sig aldrig och kan ibland hålla fast vid felaktiga beslut till följd av ren och skär stolthet. Trots dessa later har rikskonungen hittills haft ett påtagligt stöd bland såväl folket som frälset, vilka föredrar en stark och envis ledare framför en svag och lättpåverkad.